Bra matvanor

Kost och ätande har stora effekter på hälsa och välmående. En bra struktur för ätande består av:

  • Det är optimalt att man äter med 3-4 timmars mellanrum. Det innebär flexibelt ätande av ca 5 måltider per dag. När man äter regelbundet fungerar kroppen bäst och man kan koncentrera sig på annat i livet än maten. Det är viktigt att planera dagen så att man har möjlighet att äta regelbundet. I början av tillfriskningsprocessen är man tvungen att äta mekaniskt enligt klockan, med 3-4 timmars mellanrum. Det är vanligt att det tar tid för hunger- och mättnadskänslorna att börja fungera på ett normalt sätt. Regelbundet ätande förebygger risken för hetsätande. Om man hetsäter är det viktigt att genast återgå till regelbundna måltider.

  • När man förser kroppen med tillräckligt energi stöder man ämnesomsättningens goda funktion. En passlig matmängd är individuell. Ätstörningen förvränger ofta uppfattningen om hur en bra portion egentligen ser ut. Detta kan diskuteras med näringsterapeut eller vårdare. Ibland mäts matmängder i början av ätstörningsbehandlingen för att trygga tillräckligt energiintag, men i övrigt finns det inte orsak att väga mat eller räkna kalorier. Dessa beteenden uppehåller ångest. Om kroppen får tillräckligt med energi och näring finns inte behovet att hetsäta. När man lär sig äta enligt kroppens behov finns det mera utrymme för bearbetning av psykiska orsaker för hetsätande.  Om man motionerar måste man också äta mera. Ju mer man motionerar, desto mera måste man äta. 

  • Om man äter mångsidigt får kroppen också mångsidigt med näringsämnen. Alla näringsämnen har sin funktion i kroppen. Mångsidig kost kan byggas upp på flera olika sätt. Huvudsaken är att man använder sig av alla matgrupper. Om man äter tillräckligt och mångsidigt förebygger man upplevelse av matberoende.

  • Flexibelt ätande stöder en hälsosamt relation till mat och kost. Bra matvanor tillåter variation både gällande innehåll och mattider. Huvudsaken är att tiden mellan måltiderna inte blir för lång. Under tillfriskningsprocessen återinförs mat som har känts skrämmande under sjukdomens lopp. Matens roll är att skapa glädje och njutning, inte bara att förse kroppen med näring och energi. Om man inte vågar äta av det som känns förbjudet blir begäret starkare, och tankar kring den förbjudna maten ökar. Därför är flexibilteten viktig. Om man ger sig lov att äta tillåtande och flexibelt blir också sociala livet lättare. 

Vad är normalt ätande?

Vi behöver dagligen cirka 50 olika näringsämnen via maten vi äter: vitaminer, mineralämnen, fibrer, fett, proteiner och kolhydrater. Matens uppgift är också att ge kroppen tillräckligt energi för livsviktiga funktioner, konstant förnyande av kroppens vävnader, motionerande samt längtillväxt för unga. 

Helhetsmässig kost innebär att man äter mångsidigt och flexibelt. Ingen mat är förbjuden. Mat har också en social betylse och doftar och smakar gott samt piggar upp en. 

Ätande är ett grundläggande behov för människan, men inte livets huvudmening. Ätandet är varje persons grundrättighet och plikt.

Det är normalt att:

  • Äta åtminstone fyra gånger per dag

  • Ordna måltiderna så flexibelt att de inte påverkar arbete, studier, familjeliv eller socialt umgänge

  • Äta godsaker utan att man minskar på den mängd mat man annars äter

  • Provsmaka nya maträtter

  • Äta mat vars näringsinnehåll man inte känner till

  • Äta snabbmat ibland

  • Fira festligheter också med mat

  • Äta med andra

  • Ibland äta mer än man känner att kroppen behöver

  • Ibland äta mindre än man känner att kroppen behöver

  • Ibland välja mycket av sådan mat man tycker speciellt mycket om

  • Också äta mat som inte erbjuder kulinära upplevelser

  • Ibland äta endast för att man behöver energi (tanka)

  • Äta eller låta bli att äta när man känner sig t.ex. ledsen, stressad eller missnöjd

  • Äta både mat som innehåller rikligt med energi och mat som innehåller lite energi dvs. mångsidigt och flexibelt utan dåligt samvete

  • Tänka att ätande inte är det viktigaste i livet, men ändå en betydelsefull faktor då det gäller hälsa och välmående

Det är inte normalt att:

  • Räkna kalorier eller väga mat

  • Bestämma för kroppen när man är hungrig och mätt

  • Ha en strikt kost som utesluter livsmedel som t.ex. fett eller socker

  • Känna skuld eller självhat när man avviker från strikta matregler

  • Planera måltider långt på förhand och hålla stenhårt fast vid planerna

  • Sluta äta när man ännu är hungrig

  • Lämna mat vid alla måltider

  • Endast äta lättprodukter, t.ex. lightdrycker, produkter som innehåller konstgjorda sötningsmedel eller fettfria produkter

  • Endast äta grönsaker och frukt eller andra livsmedel med låg energihalt 

  • Fylla magen med drycker som inte innehåller energi

  • Använda överdrivna mängder konstgjorda sötningsmedel, kryddor eller salt vid varje måltid

  • Endast äta ensam

  • Lämna bort livsmedel med hänvisning till hälsa, när det verkliga syftet är önskan att gå ner i vikt