Stöd under måltiderna
Under vårdens första faser är det lönsamt att inte låta den insjuknade delta i matlagning. Sjukdomen börjar snabbt försöka kontrollera allt som görs i köket, från vilken mat man lagar till matlagningsmetoder. Detta kan förhindras genom att inte ge ansvaret till den insjuknade utan tillreda maten och lägga upp portionerna för barnet.
Ifall barnet har fått en måltidsplan via vården är det bra att följa denna hemma. Detta skapar förtroende och lugn hos den insjuknade. Det är viktigt att du är noggrann och säker på att portionerna är uppbygda enligt listan. Det är typiskt att den insjuknade speciellt till en början tvivlar på att portionen är rätt upplagd vare sig det gäller portionsstorlek eller portionens innehåll.
Den insjuknade kan delta i matlagningen då tillfriskningsprocessen har framskridit. Matlagningen sker tillsammans med en förälder och enligt gemensamma spelregler. Det är bra att diskutera med barnets vårdare när man kan börja öva sig att laga mat tillsammans med barnet. Om barnet lägger upp sina portioner själv krävs även då förälderns konsekventa handledning för att försäkra tillräckliga matmängder.
Måltidsstödet har en viktig roll i tillfrisknandets första faser. Mat kan väcka många svåra känslor hos den insjuknade. När rädslan och till och med paniken är stark behöver den insjuknade trygghet. Föräldrarna kan skapa trygghet genom att vara lugna och konsekventa vid måltiderna. Den insjuknade kan ha svårt att fatta beslut gällande ätandet. Då är det viktigt att föräldrarna tar beslutsansvaret.
I början kan ätandet vara mycket svårt och den insjuknade kan behöva hjälp med varje munsbit. Det är bra att skapa en lugn miljö för måltiden med minimala distraherande faktorer. I en lugn miljö kan den insjuknade bäst fokusera på ätandet och den vuxna kan rikta all sin uppmärksamhet till måltiden och se till att allt blir uppätet.
Den insjuknade kan försöka gömma mat eller på annat sätt göra sig av med maten. I dessa fall är det viktigt att ersätta den försvunna mängden med precis lika mycket mat. Detta gäller också situationer då den insjuknade till exempel har kastat hela mattalriken i golvet.
Måltiderna kan vara mycket svåra till en början. Den insjuknade kan uppleva mycket starka känslor som tar sig i uttryck till exempel via gråt, vrede eller handlingsförlamning. Då behöver den insjuknade hjälp med att reglera de starka känslorna.
Alla måltider lyckas inte som man önskar och det är naturligt. Det är bra att ha strategier också för de situationer då den insjuknade inte klarar av att äta hela sin portion trots stöd. Man kan till exempel komma överens med den insjuknade att oäten mat ersätts med kompletterande näringsdryck (t.ex. Nutridrink). Alternativt kan den oätna maten ätas vid följande måltid.
Man kan binda slutförda måltider till mer skärmtid eller någon önskad aktivitet. Om näringsläget är tillräckligt bra näringsläge kan man ha som mål att måltiderna förbättras steg för steg. Om näringsläget är dåligt och ätandet har varit allt för knappt i över ett dygn är det orsak att söka sig till jouren.
På grund av sjukdomen har den insjuknade kunnat utveckla olika slags ritualer vid måltiderna. Dessa används av den insjuknade till att öka kontrollkänslan. Det är bra att börja avvänja den insjuknade från ritualerna.
Exempel på dylika ritualer är att maten skärs i extremt små bitar, att de olika komponenterna alltid äts i samma ordning, att maten kryddas överdrivet mycket eller att en smörgås äts längs med kanterna. Om du lägger märke till ritualer kan du diskutera ärendet med den insjuknade. Ni kan fundera på ritualernas mekanismer tillsammans och fundera på hur ritualerna kan släppas för att möjliggöra naturligare och mer avslappnat ätande.